I den här artikeln så kommer jag att gå igenom på vilket sätt de flesta svenskar ser på religion och hur pass religiösa de faktiskt är. Som om du vill veta mer om dessa saker, då har du kommit rätt!
Det råder ingen tvekan om att kristendomen allt mer förlorar sin ställning i Sverige. Liselotte Frisk (en känd religionsforskare) hävdar dock att vi fortfarande söker svaren på livets stora frågor i Sverige, men att vi inte längre är lika engagerade i religionen som förut. Att vi svenskar deltar allt mindre i gudstjänster är lätt att visa genom statistik, men det finns också många problem med att försöka mäta religiöst engagemang. För en katolik är det grundläggande att gå till mässan på söndag, men för till exempel en hindu finns också ett litet altare i hemmet och inget behov att av samlas i grupp. Det kan därför vara mycket svårt att mäta det religiösa deltagandet i andra religionen än kristendomen, judendomen och islam som har en lång tradition och ett större behov av att gå i kyrkan, moskén eller synagogan.
Hur många är då religiösa och vilka typer av religioner finns det i Sverige?
Totalt besöker cirka 550 000 svenskar olika kyrkor, samfund och gudstjänster under en helg hävdar Skog. Detta ger en ganska bra överblick på hur religiöst Sverige idag är men man missar alla som är hemma och som väljer att inte gå till kyrkan. Enligt en telefonundersökning så visade det sig att cirka 600 000 svenskar valde att ta del av gudstjänster i tv och radio istället för att besöka kyrkan. Totalt blir det över 1 miljon som är religiöst aktiva eller 12 % av Sveriges befolkning.
Av de 550 000 svenskar som gick på gudstjänster och liknande, så besökte 45 % svenska kyrkan. 36 % besökte olika kristna frikyrkor och 9 % besökte andra kristna trossamfund. Bara 5 % besökte andra religioner så som Islam och judendomen, till dessa 5 % räknas också alla nya religiösa rörelser så som new age. Majoriteten besökte alltså kristna gudstjänster och även om Sverige är sekulariserat så är kristendomen fortfarande den största och mest inflytelse rika religionen i Sverige.
Att räkna antal besökare och göra telefonintervjuer är bara 2 sätt att försöka få fram hur religiöst Sverige är. Många är religiösa hemma och vi kan därför med ganska stor säkerhet hävda att det är betydligt fler som är religiösa. Enligt en ramp undersökning så tror 52 % av svenskarna på antingen en gud eller en högre makt och det motsvarar ju nästan 5 miljoner, hela 4 miljoner fler än vad som går i kyrkan. Religion är därför fortfarande mycket aktuellt även om vi inte går till kyrkan i lika stor utsträckning som förut och de stora livsfrågorna finns fortfarande kvar.
Är vår egen tid sekulariserad?
Detta är ingen enkel fråga, menar Frisk eftersom det beror på vad man menar med sekularisering och vilket land man tittar på. I Sverige är det ganska klart att religionen och främst kristendomen har förlorat en stor del av dess forna betydelse. Det är inte längre lika många som går i Gudtjänst och är troende. Dessutom så har kyrkan och staten separerats ifrån varandra så kyrkans inflytande har under de senaste hundra åren minskat betydligt.
Varför har då det religiösa deltagandet minskat i Sverige de senaste 100 åren?
Frisk hävdar att detta beror dels på urbaniseringen, man flyttar från en del lilla religiösa gemenskapen på landsbygden till en storstad med massa olika religioner och livsåskådningar. Det beror också på de nya medierna som ger oss ökade kunskaper och en möjlighet att förstå andras sätt att tänka och tro på. Man måste också ta i åtanke att det är mer accepterat idag att vara ateist, dvs. Att inte tro på gud än för 100 år sedan.
Dessutom så har kristendomen fått en allt mindre betydelse i skolan och barnen kommer i allt högre grad i kontakt med andra kulturer. Allt detta gör att det är mindre sannolikt att man väljer kristendomen som religionen eftersom den inte längre är ett lika självklart val men de stora livsfrågorna är fortfarande lika aktuella som förut. Frisk hävdar att de också finns de som hävdar att religiositeten i samhället inte har minskat, bara att den har förändrats och att man inte kan mäta den på samma sätt som förut. Majoriteten av befolkningen tror fortfarande på någon form av högre makt. Bara för att man inte går i kyrkan så betyder inte det att man inte är religiös menar forskarna Rodney Stark och William Sims.
De som är emot deras teori hävdar att den nya formen av religiositet, också kallad nyreligiositet är bara ett annat uttryck för sekularisering. Nyreligiositet brukar ofta kritiseras för att det inte är religion utan snarare psykologi eller terapi. Detta menar kritikerna exemplifierar religionens tillbakagång. Rationalismen visar också i vilken riktning utvecklingen av religiositeten är på väg enligt bland annat Max Webber som hävdar att det rationella tänkandet som idag finns i stora delen av världen gör att man prioriterar rationella och funktionella synsätt medan religionen och gud förlorar sin betydelse.
Varför har då svenskarna förändrat deras syn på religion under de senaste 100 åren så rejält?
Alla människor tolkar händelser och situationer utifrån sitt perspektiv, dvs. Sina egna referensramar. Eftersom alla människor är olika och har olika referensramar så förändrar också individen religionen så att den passar in i den personens liv. Det är därför som det finns så många frikyrkor och sätt att se på religion, eftersom vi alla tolkar den på olika sätt.
Meredith B. McGuire som har gjort en studie kring hur verkligenheten konstrueras socialt och hon menar att alla händelser i livet påverkar uppfattningen av den egna identiteten. Enligt McGuire så försöker alla individer att hitta en mening i tillvaron och religion är svaret på det sökandet. Genom religionen så får individen ett fullständigt meningssystem men på grund av sina egna tolkningar och sin situation så väljer individen bort visa delar för att religionen bättre ska passa han eller hennes situation.
Det var vanligare förr att man försökte att acceptera hela religionens meningssystem, men idag blir det att vanligare att man plockar visa delar ur en religion och visa delar ur en annan. Men vare sig individen omvänder sig till en religion eller ett politiskt system så hävdar McGuire att individen långsamt får en ny verklighetstolkning, ett nytt system för mening och sammanhang. De gamla upplevelserna man har kommer också att tolkas utifrån det nya meningssystemet och detta gör att man får ett nytt perspektiv på sina tidigare upplevelser.
Något som har stor betydelse för hur individen förändrar sin uppfattning och sin religion är gruppens betydelse eftersom individens meningssystem förändras i samverkan med den sociala omgivningen hävdar McGuire. Familjen och människor som betyder mycket för en individ har ännu större påverkan och att dela trosföreställningar med andra gör dom mer trovärdiga. Men om det är få som delar samma trosföreställning så undermineras trovärdigheten. Det är därför vårt pluralistiska samhälle (Sverige) är så sekulariserat idag hävdar McGuire. Individens meningssystem är under ständig förändring, det förändras så fort vi får ny kunskap och i dagens kunskaps samhälle så kan den förändringen ske väldigt snabbt. Detta kan resultera i att han eller hon går med i en religion eller att individen lämnar sin nuvarande religion.
Vidare diskussion
Vad visste du om religion i Sverige sedan tidigare?
Hur ser du själv på religion?
Mina källor
Margareta Skog, religions komp. Det religiösa Sverige
Börje Ring, Religion och sammanhang
Bangstad, Sindre, Sekularismens ansikten
Frisk, Liselotte, Nyreligiositet i Sverige