Judiska kvinnor och deras situation

I den här artikeln så kommer jag att fokusera på de judiska kvinnornas situation. Jag kommer att gå igenom hur kvinnor behandlas inom olika områden så som lagar & regler, utbildning m.m., samt hur olika judiska grenar förhåller sig till dessa. Låter detta intressant? Då har du kommit rätt!





Undervisning

Att studera Torah är en central del i varje judes liv. Enligt Wright så är den viktigaste plikten en jude har att studera Torah. Därför hävdar Wright går kvinnor miste om en stor del av det religiösa livet.


Det är först på senare tid som kvinnor fått tillåtelse att studera Torah men detta gäller främst reform och den liberala judendomen. Detta beror enligt Wright främst på grund av ekonomiska skäl. Man har helt enkelt inte haft råd att låta både männen och kvinnorna studera. Det är också varje faders plikt att undervisa sina barn, men det är bara en bindande plikt om barnet är en son, inte en dotter.


Idag så finns det många judiska kvinnor som studerar, Wright hävdar att det är främst progressiva kvinnor som studerar men att det börjar bli allt vanligare även för ortodoxa kvinnor att studera. Unterman hävdar också att det har blivit allt vanligare för kvinnor att utbilda sig, såväl professionellt som religiöst. 1917 öppnade den första skolan för judiska kvinnor och idag finns det ett helt nätverk med skolor för judiska kvinnor. Det finns t.o.m. en ortodox judiskt högskola för kvinnor, nämligen Stern Collage i Usa. De ultra ortodoxa judarna hävdar dock att man inte behöver gå på collage. Den som studerat Torah vet redan allt som är värt att veta.


Familjen och Hemmet

Enligt Rayner/Hooker så följer de ortodoxa judarna guds lag som lyder ”Var fruktsamma och föröka er”. Många ortodoxa judiska familjer har därför mellan 10-15 barn.

Resultatet av detta har enligt Rayner/Hooker blivit att den ortodoxa judiska kvinnans huvuduppgift har blivit att ta hand om hemmet och uppfostra barnen. För att kvinnan inte ska känna sig underlägsen så prisas därför hemmet och familjen väldigt högt.

Unterman hävdar också att det judiska hemmet är det judiska livets centrum och att det är där som majoriteten av de judiska ritualerna och ceremonierna utförs. Enligt Wright så var majoriteten av kvinnorna förr knutna till hemmen. Dock hjälpte de ibland sina män i deras arbeten och kunde trots allt både delta i ceremonier och ha ett eget socialt liv. Heilman hävdar att kvinnorna dock är bestämmer över hemmen, hur hemmet ska skötas osv. till skillnad från männen och detta lever kvar än idag inom den ortodoxa judendomen. Unterman hävdar att detta är en felaktig bild och att det alltid har varit mannen som bestämmer över hemmet.


Lagar och regler

Enligt Wright så ska man som jude följa de lagar som Gud givit människor dvs. de 613 plikterna eller lagarna som Moses fick av gud på berget Sinai. Dessa lagar eller plikter kallas för Mitzvot. Den ortodoxa judendomen hävdar att man skall följa alla Mitzvot medan den progressiv judendom däribland den liberala judendomen hävdar att majoriteten av dessa lagar är produkter av dess tid. Viswa lagar bör följas men det är upp till var och en att avgöra vilka lagar som kan anses sanna och givna av Gud.


Enligt Wright så finns det många diskriminerande lagar. Enligt gammal judisk lag är det nämligen så att en flicka tillhör sin pappa. När hon sedan gifter sig så tillhör hon sin man. Enligt Wright märks detta tydligt i den idag ortodoxa judendomen. Kvinnor och män får inte heller enligt den ortodoxa judendomen be tillsammans i synagogorna. Det finns också en hel del lagar och regler som styr och kontrollerar kvinnors och mäns sexliv. Dessa finns i Halakha och är främst till för att förhindra utomäktenskapligt sex. Detta kan enligt Unterman vara alltifrån att inte umgås för mycket med kvinnor till att undvika deras sång och parfym. Det är inte heller tillåtet för en kvinna att vara nära män 7 dagar efter att hon fått sin mens men också män har enligt Wright en del lagar som måste följas. Det är bland annat inte tillåtet för män att onanera och det är absolut förbjudet att vara homosexuell.

Halakha

Enligt Eugene Mihaly, en stark företrädare för reform judendomen så borde ingen jude följa Halakha eftersom de rabbiner som skapade Halakha levde för flera hundratals år sedan i en helt annorlunda värld. Idag lever judarna annorlunda och därför borde Halakhas regler vara irrelevant för dagens judar. Rachel Alder hävdar att Halakha exkluderar kvinnor från många områden och religiöst liv. Halakha enligt henne gör kvinnor beroende av männen och gör dem till lätta byten. De ortodoxa hävdar dock att man bör följa Halakha för även om den säger nej till feminism så säger den fortfarande ja till kvinnor och hela deras unika natur. Man bör istället hylla den traditionella kvinna rollen som moder enligt dem. Många kvinnliga forskare och feminister så som Blu Greenberg, Cynthia Ozick och Rachel Alder håller inte med. De hävdar att man istället bör ge kvinnor större rättigheter och en ökad frihet. Det är enligt dem nödvändigt för samtliga judiska kvinnor, liberala så väl som ortodoxa.



Ritualer

Unterman hävdar också att det är stora skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller ceremonier och ritualer. Kvinnor ges generellt väldigt liten uppmärksamhet Dock försöker många liberala judar, framförallt i Usa att göra om visa ritualer så att de blir en större jämlikhet mellan könen. Dock hävdar Unterman att det återstår att se om detta kommer lyckas, eftersom denna förvandlig stött på mycket hårt motstånd speciellt från olika ortodoxa grupper.


Traditionella judar har också en sed som heter pidyon ha-ben som går ut på att prisa den förstfödda sonen, 13 dagar efter hans födelse. Den först födda sonen får också en extra religiös plikt nämligen att fasta en speciell dag om året. Enligt Unterman sker detta samma dag som de förstfödda egypterna vart dräpta av gud och israeliterna vart räddade. Den förstfödda sonen får också ärva dubbelt, jämför med de andra sönerna. Om det finns söner i en familj får döttrarna i de traditionella judiska familjerna inte ärva någonting enligt Unterman. Dock var detta inte alls ovanligt förr. Ofta var det så att den äldsta sonen fick ärva allt.


Wright hävdar också att de religiösa plikter som kvinnor har skiljer sig från männens. Kvinnorna har nämligen inte samma plikter som männen, de behöver inte följa en del plikter som är tidsbundna. Det kan vara alltifrån att tända ett speciellt ljus vid en viss tidpunkt till att bära ett visst klädesplagg eller be en speciell bön vid någon särskild högtid. Detta är en sorts diskriminering eftersom dessa plikter har ett högt värde för judarna och skall enligt judarna själva belönas i himlen.



Vidare diskussion

Vad tyckte du om hur män/kvinnors situation inom judendomen ser ut?

Vad visste du sedan tidigare?



Käll- och litteraturförteckning

Rayner, John och Hooker, Bernard (1978) Judaism for today. Tryckt av Hazell Watson & Viney Ltd.

Unterman, Alan (1999) The Jews- their religious beliefs and practices. Tryckt av Sussex Academic press, Brighton 1999.

Sælid Gilhus, Ingvild och Mikaelsson, Lisbeth (2003) Nya perspektiv på religion. Utgiven av Natur och kultur och tryckt av Scandbook, Falun.

Heilman, Samuel (2000) Defenders of the faith. Tryckt i Usa 2000 av California universitetets press.

Holm, Jean och Bowker, John (1994) Kvinnor i religion. Tryckt av St martin’s press.

Shahak, Israel och Mezvinsky, Norton (1999) Jewish Fundamentalism in Israel. Boken är tryckt av Pluto Press, London.

Davidman, Lynn (1991) Traditions in a rootless world. Boken är tryckt av California universitetets press.

Solomin, Nina Ok, amen (2001). Boken är tryck av WS Bookwell, Finland.

Biale, Rachel (red)(1995) Women and Jewish law, Tryckt i Usa av Schocken Books Inc. 1984 men är nu tryckt 1995 i ny upplaga.

Furseth, Inger och Repstad, Pål (2005) Religions Sociologi. Tryckt av Liber.


570 visningar