Hej där! Här kommer en liten text som hur klimatet har förändrats de senaste 800 åren.
Generellt om jordens klimatförändringar
Jordens klimat, och framförallt medeltemperaturen har fluktuerat väldigt mycket genom jordens historia. Ett exempel på varför är t.ex. interglaciala tider och glaciala tider som naturligt utsätter jordens litosfär och biosfär för förändring. Vad dessa fluktuationer beror på är svårt att veta, framförallt för att det förmodligen är så många faktorer som spelar in. Är det solens fläckar kombinerat med jordens förhållande till solen som spelar mest roll? Eller är det bara interna faktorer som spelar roll?
Det skulle kunna vara i form av havsströmmar, plattektoniska rörelser eller
växthusgaser. Det vi vet är i alla fall att jorden har varit mycket varm under jordens tidiga historia. Förmodligen 8 till 10 grader varmare än vad vi har idag. Alltså en medeltemperatur på cirka 24-25 grader. Under större delen av denna tid var polarområdena isfria. Sedan den perioden så har medeltemperaturen genomsnittligt sjunkit. Det som är skillnaden idag mot då är att klimatfluktuationerna kommer i ett mer regelbundet mönster och med större skillnader i klimat mellan glaciala tider och interglaciala tider. Det är svårt att uppmäta ett extremvärde på låg temperatur, men Bogren (2006) nämner att den istid som hade sin maximala utbredning för cirka 20000 (Weichselglacialen) hade en medeltemperatur på omkring 5-8 grader lägre än idag, alltså cirka 8-10 grader. Snöbollsjorden för 750-600 milj. år sedan kan också vara relevant.
Nedisningar över hela jorden fanns periodvis i detta tidsintervall. Med dagens klimatförändringar så kan vi alltså se att en global uppvärmning äger rum naturligt. Problemet är dock att vi människor späder på uppvärmningen så den går i högre takt än vanligt.
Vad skapar dessa extremvärden?
Yttre faktorer:
- Astronomiska förändringar – Som till exempel solsystemets position och rörelser
- Förändringar i solstrålningen
Solfläckar kan vara en betydelsefull faktor för dagens klimatförändringar. Solen är idag
mätbar genom studier och man kan dessutom mäta bakåt i tiden genom isotopstudier. Man ha alltså möjlighet att rekonstruera solfläckshistoria och därmed solaktivitet (strålning). Desto mer strålning som skickas till jorden desto mer värme får vi ju. Det intressanta är att jämföra solaktiviteten med temperaturkurvan sedan 1880. På den ser vi hur kurvorna följs åt vilketverkar logiskt. Frågetecknet ligger dock i att vid 1980 ungefär så skiljde sig dessa kurvor åt.
- Jordens rörelser. Rörelserna i förhållande till solen varierar nämligen över tid.
Detta kallas för Milankovitch cykler.
De tre Milankovitch-cyklerna är astronomiska fenomen som hjälper till att förändra jorden
klimat. Egentligen så handlar alla dessa tre cykler om jordens förhållande till solen. Först
pratar man om axellutningen. Jordens axellutning förändras med tiden. Just nu ligger vi på
23.5 graders lutning (maximum är 24.5 och minimum 22.1). Då vi har liten lutning så får vi
kallare klimat eftersom större delen av jorden vänds bort från solen.
Nu är vi på väg mot ett maximum. Detta varierar i cykler om 40 000 år. Excentriciteten är förändringar i jorden bana från cirkulär till elliptisk. Desto mer elliptisk desto längre bort kommer solen från jorden. Detta sker i cykler om 100 000 år. Precessionen beskriver hur jorden axel wobblar vilket betyder att jorden vrider sig runt normalen till jordbaneplanet. Genom detta så förändras tidpunkten då jorden är som längst bort från solen och som närmast solen. Detta sker i cykler på cirka 20 000 år. Milankovitch-cyklerna är processer som är väldigt långsamma men är definitivt en viktig faktor i dagens klimatförändringar.
- Även variationer i jordens gravitation kan påverka klimatet
Aerosoler är små luftburna partiklar i troposfären som kan påverka klimatet på två sätt. Dels
direkt genom den spridning och absorption som sker av solljus, dels indirekt genom
modifiering av de optiska egenskaperna och livscykeln för moln. Moln är i sin tur en viktig
faktor för klimatet igenom att den både kan reflektera och absorbera solinstrålning. Det är
intressant hur man kan kopplas vulkanutbrott till detta (som beror på tektonisk aktivitet). Lava
pimpsten och aska slungas ut, men även gaser som svaveldioxid kan slungas ut.
Svaveldioxiden bildar i sin tur sulfataerosoler som har väldigt lång uppehållstid.
Inre faktorer:
- Vulkanisk aktivitet
- Albedo effekten – Reflektionen av solstrålning
- Plattektonik – Påverkar bland annat vind och nederbörd
- Växthusgas halterna – Koldioxid osv. skapar en starkare växthuseffekt
- Moln, reflekterar och absorberar solstrålning
- Vattenströmmar, El Nino m.flera
I jordens klimatcykel så har det alltså alltid förekommit kallare och varmare perioder. Det som orsakar nedisningar med jämna mellanrum tror dock forskare beror på att solstrålningen mot jorden förändras över tid. Jordbanans form ändrar sig nämligen på grund av variationer i de astronomiska förhållandena. Det handlar bl.a. om jordbanans form och storleken på jordaxelns lutning, detta skapar perioder med varmare respektive kallare klimat.
Just nu befinner vi oss idag i en s.k. kvartär perioden, en period som har varat i 2 miljoner år. Under denna period har flera istider inträffat då stora områden på jorden varit täckta av inlandsisar. Just nu så befinner vi dock oss i en s.k. mellanistid, då klimatet är varmare och vi inte har en istid. Hur många istider som har förekommit under denna kvartärperiod är det ingen som vet. Vi vet dock lite mer med säkerhet att i Europa så brukar man i alla fall räkna med minst fyra omfattande nedisningar under de senaste 500 000 åren. Detta har man kommit fram till genom att studera jordlager nere på kontinenten. I Sverige har man dock enbart hittat jordlager från de två senaste istiderna. Istiderna har varat i cirka 100 000 år och de varmare perioderna i cirka 20 000 år. Om detta mönster upprepas är det bara cirka 10 000 år kvar innan det blir dags för en ny istid igen.
De senaste 800 åren
De senaste 800 åren så har klimatet förändrats en hel del. Dock har klimatet ändå varit relativt stabilt, med små variationer av medeltemperaturen. För cirka 1000 år sedan så var dock klimatet på norra halvklotet, faktiskt varmare och torrare. Vikingarna hade till exempel t.o.m. möjlighet att odla många typer av olika grödor på Grönland. Perioden var faktiskt så varm att man kunde odla vindruvor på de brittiska öarna.
Omkring år.1200, för 800 år sedan alltså så började dock klimatet förändras. Under flera hundra år fick västa Europa uppleva både torka och kraftiga översvämningar, och klimatet började att kallare. Omkring år. 1450 så försvann odlingarna på Grönland. Mellan år.1350-1850 så upplevde vi en kall klimatperiod. De alpina glaciärerna växte i storlek och vintrarna blev både längre och hårdare. Denna period brukar kallas för den lilla istiden även om man kan dela in den i fyra mindre köldperioder som drabbade norra halvklotet.
De senaste 200 åren
Mellan åren 1880-2012 så har faktiskt temperaturen ökat med ungefär 0.85 grader.
För norra halvklotet så steg faktiskt temperaturen cirka 0, 5 % grader mellan 1900 och 1940, sedan började temperaturen falla tillbaka något. Under 60 och 70-talet började den att stiga igen och 1998 blev seklets varmaste år med en globalmedeltemperatur som var 0,57 grader högre än medeltemperaturen från åren 1969-1990. I likhet med det norra halvklotet så har även det södra halvklotet haft varmare respektive kallare perioder. De har också haft en temperaturökning de senaste hundra åren, dock något lägre. Det som skiljer våra delar åt, är att de haft en obruten positiv temperaturavvikelse sedan 1979.
De senaste 30 åren har varit de varmaste 30 åren vi har upplevt på jorden, på över 800 åren, vilket är väldigt anmärkningsvärt!Denna temperaturförändring beror främst på grund av en förhöjning av koldioxidhalten, vilket skapat en växthuseffekt dvs. koldioxiden släpper igenom den inkommande solstrålningen men begränsar utstrålningen, vilket höjer temperaturen. Visserligen är den naturliga växthuseffekten större än människans påverkan men man kan inte heller bortse från vår roll i det hela.
Varför blir då klimatet så mycket varmare på så kort tid?
Jo, på grund av vår industri, våra transporter osv. så släpper vi ut stora mängder föroreningar i atmosfären som påverkar vårt klimat. Detta har vi gjort sedan industrialiseringen, och det är framförallt vår användning av fossila bränslen som ligger bakom. Med undantag för de två världskrigen och energikrisen på 80-talet så har vi industrins utsläpp ökat ända sedan 1800-talet. Vår användning av olja, kol och naturgas har inneburit ett nettoutsläpp av koldioxid, vilket bidrar till en ökad växthuseffekt. Dock är det inte bara vår industri, våra hushåll och våra fordon som ligger bakom dessa utsläpp utan också vår avskogning m.m. som bidrar till ett nettoutsläpp av koldioxid eftersom träd binder koldioxid. Årligen avverkas mellan 0,5-0,75 % av den tropiska regnskogen.
Vi släpper faktiskt årligen 3 % mer koldioxid, en ganska otäck siffra när vi redan nu ökar koldioxidhalterna med 0,2-0,8 % årligen. Halterna av koldioxid har sedan industrialiseringen fram till 1998, ökat med 25 % till en nivå på 367 ppm (0,0367 % av atmosfären).
Koldioxid är den antropogena gas som störst inverkan på växthuseffekten och den temperaturhöjning som vi ser idag. Det bör dock nämnas i sammanhanget att även andra gaser som metan och lustgas har också påverkat klimatet. Genom till exempelviss jordbruket så släpper vi ut stora mängder metangas, bl.a. från idisslande djur och risodlingar. Förutom den anmärkningsvärda höjningen av temperaturen på 0.85 grader så har dessutom världen drabbats av flera anmärkningsvärda klimatextremet de sista åren av 1900-talet och i början av 2000-talet. Om alla utsläpp skulle upphöra så skulle faktiskt på sikt också all koldioxid försvinna ur atmosfären , men om detta fortsätter och temperaturen fortsätter att stiga så kommer det att få stor påverkan på vårt klimat och våra liv.
Mina källor
Karl-Erik Perhans, Istidens landskap
Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar
IPCC 2013 TS WG I AR5