HÀr kommer en text som handlar om det glada 20-talet och börskraschen som kom Är. 1929.
Sammanfattning
Tiden efter första vÀrldskriget skulle bli bÄde bra och dÄlig för mÄnga mÀnniskor. Först sÄ steg bÄde i Europa och USA konsumtionen och vÀlstÄndet. Framtidstron efter första vÀrldskriget var hög, men till slut skulle det roliga ta slut med 1929 Ärs börskrasch som skulle resultera i sÄvÀl massarbetslöshet, som en rad diktaturer i lÀnder sÄ som Tyskland och Italien.
Efter första vÀrldskriget
VĂ€rlden pustade ut och framtidstron ökade! Eftersom USA klarat sig och haft deras industri i full gĂ„ng, sĂ„ höjdes ocksĂ„ deras vĂ€lstĂ„nd enormt. Ăverallt vĂ€xte stĂ€der och fabriker upp. Man pratade om USA som the land of dream eller The amercian dream. Tack vare Henry Ford och hans geniala rullande bandet metod, ökade produktionen i fabrikerna rejĂ€lt. I takt med att vĂ€lstĂ„ndet och produktionen steg sĂ„ började allt fler amerikaner att bli förmögna. Folk började prata om 20-talet som det glada 20-talet.
Problem i Tyskland
Tyskland dÀremot hade svÄrt att betala tillbaka krigsskadestÄndet frÄn första vÀrldskriget. I den s.k. Versaillesfreden sÄ hade ju man ju bestÀmt att Tyskland skulle betala för allting som hade förstörts under hela kriget, vilket var flera miljarder guldmark. à r. 1923 sÄ blev dÀrför valutan i Tyskland helt vÀrdelös.Det var t.o.m. billigare att torka sig i röven med sedlar Àn papper. MÄnga barn lekte med sedelbuntar, istÀllet för klossar. MÄnga mÀnniskor i Tyskland blev arbetslösa som följd och partier som tidigare fÄtt fÄ röster, kunde nu bli stora ( Tyska nationalsocialistiska arbetarpartiet som ett exempel ). Mellan Ären 1924-1929 sÄ lugnade det dock ner sig i Tyskland. Industrierna och ekonomin började att gÄ bÀttre igen. Framtidstron blev positiv igen!
USA â Innan börskraschen
"Ingen amerikansk kongress som nÄgonsin församlats har nÀr man överblickar landet sett ett mer glÀdjande framtidsperspektiv Àn det vi skÄdar just nu" - President Calvin Coolidge den 4 december 1928.
Hobsbawm menar att Calvin var helt oförberedd pÄ den kris som bara ett Är senare skulle drabba vÀrlden. Ekonomin blomstrade, aktierna steg som aldrig för och folk konsumerade som aldrig tidigare. SmÄkriser hade drabbat Usa och resten av vÀrlden tidigare men man förvÀntade sig helt enkelt att vÀrldsekonomin skulle hÀmta sig och fortsÀtta vÀxa som den alltid gjort. Den globala handeln hade ökat kraftig de senaste hundra Ären och den nya tekniken hade gÄtt lika fort framÄt. Det fanns fÄ saker som talade för en större ekonomisk kris.
Snart skulle vÀrlden drabbas av den största ekonomiska krisen i vÀrldshistorien som inte bara skulle orsaka arbetslöshet och konkurser utan ocksÄ bli en av grundorsakerna till bÄde det första och det andra vÀrldskriget.
Hur startade egentligen den s.k. depressionen?
Teori 1 â Panik
Innan 1929 sÄ satsade mÄnga pengar i aktier. Varför aktier? MÄnga aktier kunde stiga flera hundra procent pÄ bara ett Är, vilket gjorde att allt fler mÀnniskor och banker satsade allt större summor pÄ just aktier. Eftersom man tjÀnade sÄ stora pengar pÄ just aktier tog folk och företag t.o.m. lÄn pÄ banken för att sedan köpa aktier. RÀntan pÄ lÄnen var ju sÄ lÄga jÀmfört med vinsterna som aktierna gav!
Enligt McKay sÄ berodde kraschen pÄ att aktiemarknaden inte lÀngre klarade av det ekonomiska trycket. Det var populÀrt att köpa och sÀlja aktier eftersom aktierna steg snabbt under 1920-talet. Alla tjÀnade pengar pÄ aktier sÄ det blev allt vanligare att man t.o.m. lÄnade pengar för att köpa aktier. McKay menar att nÀr aktiepriserna sjönk den 29 oktober 1929 sÄ fick mÀnniskor panik. De behövde sÀlja sina aktier för att betala de lÄn som de tagit och detta skapade en kedjereaktion som ledde till att alla sÄlde sina aktier och aktiepriserna föll lavinartat.
Teori 2 â Ekonomiska vĂ„gar
Hobsbawm menar att en kapitalistisk ekonomi aldrig fungerar friktionsfritt och att ekonomin har sÄkallade vÄgor dvs. ibland sÄ gÄr ekonomin bra och ibland sÄ gÄr den sÀmre. De vÄgor som slÄr negativt mot ekonomin brukar Äterkomma mellan vart 7:e till vart 11:e Är.[4]
Teori 3 - Bankerna sÄg deras chans
Enligt den tredje teorin sÄ bestÀmde sig de största bankerna för att det var dags att tjÀna riktigt mycket pengar. De stora banker drog dÀrför gemensamt in alla lÄn samma dag, vilket i sin tur skapade en panik bland lÄntagarna. Alla ville ju ha pengar till att betala lÄnen sÄ de blev tvungna att sÀlja alla sina aktier. Problemet var bara de att nÀr alla sÀljer sÄ gÄr kurserna ner. Ju fler som sÀljer desto mer faller kursen. Alla aktier föll och hela Wall Street börsen kraschade pÄ bara nÄgra timmar. Tusentals företag och banker gick i konkurs. De stora bankerna blev vinnarna eftersom de kunde köpa upp företag och smÄ banker för, i princip ingenting.
Följder
Enligt Mckay sĂ„ orsakade depressionen inte bara att mĂ„nga företag gick i konkurs och miljoner mĂ€nniskor i sĂ„vĂ€l Asien, Amerika och Europa miste sina jobb utan hela samhĂ€llet drabbades. NĂ€r företagen fick omkull, blev staten tvungen att gĂ„ in eftersom mĂ€nniskor fick stora ekonomiska svĂ„righeter. 1932 var hela 33% av Usa:s befolkning arbetslösa. Franklin D. Roosevelt tog över och lyckades dock rĂ€dda USA. Roosevelts plan var att anstĂ€lla folk till stora statliga projekt âThe new dealâ. Han lĂ„nade stora pengar, och lyckades fĂ„ igĂ„ng sysselsĂ€ttningen och handeln igen!
McKay hÀvdar ocksÄ att Tyskland var det enda land i vÀrlden som drabbades hÄrdare Àn Usa och att det var en stor anledning till varför Tyskland startade andra vÀrldskriget. President Roosevelt lyckades stoppa depressionens framfart genom att reformerade den amerikanska ekonomin och skapa arbetsmöjligheter till miljoner av arbetslösa amerikane, men enligt McKay var fortfarande 7 miljoner mÀnniskor arbetslösa 1937.
Hobsbawm har en annan Äsikt. Han menar att den tekniska utvecklingen fortsatte under depressionen och att ekonomin bara "saktade av". DÀremot sÄ stannade globaliseringen av och de internationella lÄnen minskade med hela 90%. Detta beror enligt Hobsbawm pÄ att varje nation försökte att skydda sig sjÀlv frÄn hot utifrÄn.
Hobsbawm menar att Tyskland drabbades hÄrdast eftersom det redan fanns en stor arbetslöshet dÀr. Han pÄpekar ocksÄ att Tyskland hade lÄnat en massa pengar nÀr man hade fÄtt igÄng sin industri och att nÀr depressionen kom sÄ kunde man inte betala sina lÄn. Depressionen varden första globala ekonomiska krisen eftersom det inte bara var Amerika och Europa som drabbades utan ocksÄ Sydamerika, Afrika och Asien. Det enda land förutom Usa som lyckades vÀnda depressionen var Nazityskland.
Sovjetunionen klarade sig undan depressionen eftersom det var isolerat frÄn resten av vÀrlden enligt Hobsbawm. Faktum var att Sovjetunionens industri var inne i kraftig expansionen och det fanns ingen arbetslöshet.
KĂ€llor
âąS.O â Seriens bok: Historia av Elisabeth Ivansson, Robert Sandberg och Mattias Tordai
âąPerspektiv pĂ„ historien av Lars, Hans och Ărjan Nyström
âąA History of world societies av John P. Mckay m.flera.
âąWorld History (A new perspective) av Clive Ponting