Hej där! Här kommer en rätt omfattande text om guld. Så om du vill veta mer om guld, vart det kommer ifrån, hur mycket det finns, hur man föräldrar det osv. Då har du kommit till rätt plats!
Vad är guld och var finns det?
Guld är ett rent grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller. Den kemiska beteckningen Au, från latinska aurum, betyder ”strålande gryning”. Guldet har en hög densitet, är mycket lätt att forma, men behöver legeras med andra metaller för att få en ökad hårdhet. Metallen är mycket härdig mot kemiska ämnen och reagerar inte med vatten eller luft. Guldet finns i alla bergarter, men ofta i en sådan liten mängd att det inte lönar sig att utvinna guldet. Kostnaden för att utvinna guldet ur malmen måste vara lägre än vad man får när guldet säljs. Genom att halterna av guld är låga i en guldmalm (mindre än 2-3 gram guld per ton malm) innebär detta att man sällan eller aldrig ser guldet med blotta ögat. Skulle guldet vara synligt säger en gammal tumregel att bergarten ska innehålla minst 10 gram guld per ton.
Guldet kan bildas på två olika sätt. Det vanligaste sättet är genom hydrotermala processer eller genom vaskavlagringar. Den hydrotermala processen innebär generellt att varma vattenlösningar har lakat ut guldet ur bergarten, transporterat lösningen och fällt ut guldet i en värdbergart. Exempel på detta kan vara porfyrkopparmalmer som främst innehåller koppar, men även guld som en biprodukt. Orogena guldmalmer finns i bergarter som har deformerats och metamorfoserats i eller nära olika typer av subduktionszoner. Ofta är värdbergarten grönsten och världens största guldmalmer tillhör denna typ.
Vaskavlagringar härrör från att bergarten som guldet finns i eroderas ner och partiklarna förts bort av rinnande vatten i bäckar och floder. Guldpartiklarna, som är tyngre, sjunker mot botten och bildar då vaskavlagringar. Dessa guldfyndigheter har varit orsaken till de stora guldrusherna under de senaste tvåhundra åren. De största guld-fyndigheterna görs idag i Sydafrika i fossila vaskavlagringar i ett stort guldfält – Witwatersrand. Guldet avsattes för knappt tre miljarder år sedan tillsammans med sediment i en stor bassäng, därefter har yngre sediment lagts ovanpå dessa lager. [1]
Världens idag största guldfyndigheter finns idag i Witwatersrand, Sydafrika, Iran Jaya i Indonesien, Murantau i Uzbekistan, Kalgoorlie i Australien och Yanacocha i Peru.[2]
Det finns även guld i Sverige. De största fyndigheterna hos oss finns i Norrbottens malmfält, Skelleftefältet och Bergslagen.En av Sveriges största guldgruvor är Aitik, där man främst bryter koppar, men där även guld brukar finns med i små mängder. Totalt bryter man årligen 18 miljoner ton malm, vilket ger cirka 1500 kg guld. Den malmen transporteras sedan vidare till Rönnskär för förädling.[3]
Hur ser produktionen av guld ut?
Produktion och transport
En fjärdedel av världens guld utvinns av de största gruvbolag i världen.[4] Transporterna av guld skiljer sig åt från land till land och plats till plats men principen är ofta densamma. I Sverige bryts malmen i gruvor som sedan plockas upp av grävmaskiner och truckar och kan bära med sig tonvisa mängder malm. För att spara på transporten så krossas malmen på marknivå. Den krossade malmen transporteras sedan på bandgångar och hamnar i en malmlada, därefter förs de vidare till anrikningsverket där flotationsteknik används för att separera ädelmetallerna ur malmen. Efter flotationen av malmen transporteras materialet med tåg till Bolidens smältverk.[5] Efter att ädel-metallerna har behandlats i smältverken i Boliden transporteras metallerna med tåg, båt eller lastbilar till kunder runt om i Europa.[6]
Under 2007 låg den totala guldproduktionen i världen på 2476 ton. Kina tog under detta år förstaplatsen från Sydafrika som det land som producerade mest guld i världen.[7] Australien, Kina, Sydafrika och USA stod för 40 % av den globala guldindustrin år 2007.[8]
Förädling
Rönnskärsverken är Sveriges enda smältverk där guldmetaller framställs. Här framställdes 13,4 ton guld under år 2008. Det unika med Rönnskärsverken är att de kan producera metaller av sliger från komplexa malmer och ur telekom, men de kan även producera metaller från datorskrot som innehåller guld.[9] Utav allt guld som produceras i Rönnskärverket så kommer två tredjedelar från smältverkets elektronikåtervinning och en tredjedel från gruvorna. Rönnskärsverket framställer guldtackor på 12.5 kg eller som granuler. För att framställa granuler hälls det guld som har smälts ner i en sil och vidare till kallt vatten. Vid framställningen av guldtackor ska tackorna ha ett standardmått som är bestämt av London Bullion Market Association. Varje tacka blir numrerad och har en renhetsgrad på nästan 100 %. [10]
Handel och konsumtion
Hur ser världens konsumtion av guld ut?
Guld finns idag framförallt i smycken (cirka 60 %), men också i så kallade guldreserver och i elektronik. Det industriella guldet står för 10-15%. Cirka 25 % av den totala guldmängden i världen finns som guldreserver i olika centralbanker och andra officiella institutioner. [11] SGU menar att detta innebär att 30 000 ton guld finns hos centralbanken och andra officiella institutioner. Enligt dessa så förvaltar Federal Reserve Bank of New York ett av världens största guldförråd. Under marken i Wall Street-distriktet förvaras ca 100 000 guldtackor som väger ca 13-15 kg vardera. Det guld som finns här är disponerat av ett femtiotal länder, men även av den Internationella Valutafonden. Genom detta sätt att köpa och sälja guld minskar risken för långa och riskfyllda transporter med guldet. Istället flyttas guldtackorna från ett valv till ett annat.[12]
Hur ser världsmarknaden ut?
När det blir oroligt på finansmarknaden söker sig ofta investerare, vare sig det är rika miljonärer eller fattiga fabriksarbetare efter en säker investering. Sedan urminnes tider har guld alltid betraktats som en av de absolut säkraste investeringarna, eftersom guldpriset sällan faller i värde. Optioner på guld kan köpas och ger i princip en väldigt säker investering, dock kan köparen inte förvänta sig en allt för stor vinst eftersom guldet sakta ökar i värde, i förhållande till fonder och aktier. [13]
Hur högt är guldpriset?
Guldpriser beter sig annorlunda än andra metaller speciellt när det blir lågkonjunktur i världen eftersom det tenderar att öka i värde på grund av att guld räknas som ett investeringsobjekt i sämre tider. Guldpriset ligger idag på mellan 200-350 kronor per gram beroende på vilken säljare man vänder sig till, det normala priset ligger dock på ungefär 320 kronor per gram. [14]
Dock blir 2013 det första året sedan 2000 som guldpriset backar och nedgången ser ut att bli den största på 32 år. Guldpriset har gått ned så mycket som nästan 30 procent 2013 vilket kan jämföras med år 2000 när guldpriset sjönk med 5,6 procent. Flera faktorer tros ligga bakom nedgången, främst att efterfrågan från börshandlande fonder har minskat kraftigt och genom att behovet att investera i guld minskat på grund av ingen inflation i många av världens länder.[15]
3. Hållbar utveckling och konflikter
3.1 Intressekonflikter - Globalt
Naturresurser världen runt, är definitivt en källa till dispyter mellan folk. Det kan handla om allt från olja till vatten och i detta fall guld. Det finns många konflikter som guld har orsakat, varav ett historiskt exempel innefattar guldrushen i Kalifornien under 1800-talet.[17]
Ett modernt exempel på konflikter kring guld är det som pågår och har pågått länge i Kongo-Kinshasa i centrala Afrika. Kongo-Kinshasa tros ha bland de största oexploaterade guldfyndigheterna i Afrika. Brytningen sker dock oftast under helt oreglerade former. Myndigheterna i landet har räknat med att cirka 40 ton guld smugglas ut ur landet varje år.[18] Dock bryts 90 % av Kongo-Kinshasas guld för hand under miserabla förhållanden.[19] Mycket av guldet smugglas illegalt ut ur Kongo-Kinshasa via väpnade grupper som tjänar enorma summor pengar på detta. Spänningen från det kongolesiska inbördeskriget ligger kvar. Mycket av guldet smugglas ut till angränsande länder som Rwanda där guldet senare introduceras på världsmarknaden. Problemet här är att regionen som utvinner en sådan värdefull råvara förblir laglös, osäker och fattig. Pengarna som borde användas av regeringen för utveckling av landet går istället ut på svarta marknaden och gynnar endast en liten grupp. Mineralrikedomen har därmed orsakat en propp i det fattiga Afrikas utveckling.[20]
Intressekonflikter – Lokalt
I Sverige finns inga konkreta eller kända konflikter som rör just guld. De enda intressekonflikterna man kan koppla till det är huruvida man ska öppna nya gruvor. Detta har skapat en het diskussion. Framförallt är steget från prospektering till brytning en negativ faktor då det är en långsam procedur.[21] Ett exempel är diskussionen kring nyöppnandet av Stekenjokk-gruvan i norra Jämtland där en konflikt skapats mellan lokal rennäring och gruvverksamhet.[22]
Miljöförstöring - Lokalt och globalt
Guldpriset påverkar inte bara den globala ekonomin, guldindustrin påverkar även människors liv och hälsan sätts på spel.[23] Guldbrytningen orsakar mer än någon annan ädelmetall, mer avfall per viktenhet, än det som står i relation till den andel som utvinns. Inte ens i de gruvor där man satsat 4,8 miljarder kronor för att minska miljöpåverkan, som Newmont Mining Corporations, Batu Hijau i Indonesien(figur 3), kommer man runt gruvdriftens påtagliga inverkan. Spåren i naturen är så djupa och stora att guldbrotten till och med kan ses från månen.[24] Black Smith Institute, en icke vinstdrivande internationell organisation som arbetar med att identifiera och sanera världens mest förorenade områden, har granskat och bearbetat data från 2200 allvarligt utsatta områden i 47 utvecklingsländer. Det handlar om områden där halterna av giftiga ämnen överstiger de gränsvärden som finns. Resultatet har blivit föroreningarnas ”värsting lista” (figur 4). Listan belyser hur många människor som blir sjuka eller vars liv blir förkortat på grund av exponering av miljögifter, metaller eller kemikalier.
UNIDO, FN:s organisation för industriell utveckling, uppskattar att en tredjedel av allt kvicksilver som hamnar i naturen släpps ut av självständiga guldgrävare.[25] De flesta använder kvicksilver för att utvinna guldet ur malmen, vilket orsakar föroreningar i form av såväl giftiga ångor som förorenande vätskor.[26] Enligt listan i figur 4 är guldbrytningen nummer ett. 3,5 miljoner människor har drabbats av skador på nervsystemet, immunförsvaret och njurarna som följd av att kvicksilver används vid utvinningen.[27] På många platser sker upphettningen över öppen låga och arbetarna andas in den giftiga tungmetallen. Störst är problemen i små och medelstora gruvor.[28]. Det finns, förutom den inverkan guldutvinningen gör på landareal och miljöpåverkan på grund av kvicksilveranvändningen, en stor påverkan på vattendrag runt om i världen. I Peru uppskattar UNIDO att guldgrävarkollektiven släpper ut två till fem gram kvick-silver för varje gram utvunnet guld, bland annat i stora vattendrag och sjöar. Miljöpåverkan i Sverige är minimal, dels på grund av att Sverige själva bryter guld, men även på grund av att svenskarna är bra på att återvinna guld.[29] Sverige är nästan självförsörjande enligt, guldsmed Thomas Johansson.[30]
Värstingarnas tio- i –topp
Antal människor som tar skadar eller löper risk för minskad livslängd
1. Kvicksilver från guldbrytning
3,5 miljoner
2. Blyföroreningar i industriparker
3 miljoner
3. Bekämpningsmedel från jordbruk
2,2 miljoner
4. Blysmältning
2 miljoner
5. Krom vid garvning av läder
1,8 miljoner
6. Kvicksilverrester från annan gruvdrift än guld
1,5 miljoner
7. Blyföroreningar från gruvdrift
1,2 miljoner
8. Blyföroreningar från felaktig batteriåtervinning
1 miljon
9. Arsenik i grundvattnet
minst 750 000
10. Bekämpningsmedel (tillverkning och lagring)
fler än 700 000
3.4 Hållbar utveckling ur ett globalt och lokalt perspektiv
Från Mongoliet till Brasilien finns det 10–15 miljoner självständiga guldgrävare enligt UNIDO. De självständiga guldgrävarna står för cirka 25 procent av världens guld och försörjer hundra miljoner människor. Fyndigheterna av guld genom tiderna är inte mer än 16 1000 ton guld, över hälften har utvunnits de senaste 50 åren. Världens största fyndigheter är snart uttömda. Det finns dock gott om gruvbolag och privatpersoner som är beredda att riskera miljön för att utvinna den ädla metallen.[31] Bret Ericson, projekt-ledare vid Black Smith Institute, tror inte på att stänga gruvorna eftersom det skulle skicka människor i arbetslöshet och svår fattigdom. I stället förespråkar han en billig teknik som hanterar kvicksilverånga i ett slutet system och återvinner den. Han säger även att stigande guldpriser gör att utsläppen också fortsätter att öka. UNIDO har program för att verka för ett mer hållbar småskalig gruvbrytning.[32] I förlängningen handlar det inte bara om de människor som försörjer sig på småskalig guldutvinning, eller de som arbetar åt de stora gruvbolagen, utan det handlar om en ekonomisk världsmarknad och konsumentmakt. Konsumentmakten bottnar i kunskap och hjälpmedel att ”handla rätt”.
I flera länder i värden finns ideella organisationer som driver frågor som handlar om konsumentkunskap och konsumentmakt. I Sverige finns Swedwatch som är en ideell och partipolitiskt obunden researchorganisation som arbetar för att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenskrelaterade företag utomlands. De arbetar med människors rätt att arbeta fackligt, för guldets del så handlar det mycket om att förbättra möjligheterna till spårbarhet av ursprung, vilka idag är minimala. I USA finns organisationen No Dirty Gold som har drivit denna fråga som en kampanj och den har fått genomslag flera stora butikskedjor. Vilket har resulterat i att de väljer bort leverantörer som inte kan garantera att miljö och mänskliga rättigheter har säkerhetsställts.[33]
Guldets framtid
Guldpriset har stigit rejält de senaste åren, utom just år 2013. Det är fullt möjligt att guld priset kommer att fortsätta stiga i framtiden eftersom efterfrågan på guld hela tiden ökar. Efterfrågan ökar dels på grund av att finansmarknaden är ostabil och dels på grund av att asiatiska länder som Indien och Kina blir allt starkare ekonomiskt. I dessa länder finns en tradition av att investera i guld. I Indien så köper folk ofta guldsmycken för att visa sin status och i förlovningspresenter. I Kina investerar rika såväl som fattiga i guld, mycket på grund av den ostabila ekonomin. Efterfrågan på guld ökade mellan 1990 till 2010 från 3000 ton till 4000 ton. Detta beror främst på den stora ökningen av investeringsguld, Nya mineraler tillkommer, men det går långsamt och nya guldfyndigheter är ovanliga. Detta gör att trots en konstant efter-frågan så kommer inte alltid utbudet att vara det. Guldet bör därför även i framtiden ses som en säker investeringskälla, men hur säker, det återstår att se.[34] Det är många faktorer som påverkar guld och guldpriset och därmed hur framtidens guldmarknad kommer att se ut, bl.a.:
- Hur stabil kommer finansmarknaden vara i framtiden?
- Kommer USA gå i konkurs?
- Kommer Kina och Indiens ekonomiska utveckling att fortsätta i lika snabb takt som tidigare?
Alla ovan angivna aspekter och frågeställningarnas utgång kommer att påverka både utbudet av guld och efterfrågan.[35] Guld kommer troligtvis vara en säker investering i framtiden men det går inte att vara 100 % säkert.
När det gäller miljö och hållbarhet så ser utveckling rätt dyster ut. Guldproduktionen är idag en stormiljöbov, som släpper ut stora mängder kvicksilver. Företagen är helt enkelt inte beredda att lägga ner de pengar som krävs eftersom de måste tänka på sina vinster. I Sverige så är miljöförstöringen minimal och det är möjligt att fler länder kommer att följa i Sveriges fotspår genom att återvinna guld ur gammal elektronik. Vi får helt enkelt hålla tummarna!
Mina källor
[1] SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Mineralmarknaden, tema Guld. (2009) Publ. 2009:4. [2] Guldpriset.nu. 2013. http://www.guldpriset.nu/Varldens-rikaste-guldgruvor/ (hämtad 2013-12-05) [3] Per-Gunnar, Andreasson. 2006. Geobiosfären, sid. 416-417 [4] Larmer Brook, National Geographic, Guldets pris. http://natgeo.se/varldens-mest-eftertraktade-ravara (hämtad 2013-12-04) [5] Boliden, 2013. http://www.boliden.com/Documents/Press/Publications/Broschures/Aitik_folder (hämtad2013-12-02) [6] Boliden, 2013. http://www.boliden.com/sv/Verksamheter/Market/ (hämtad 2013-12-02) [7] Central Asia Gold, AB. 2013. http://www.centralasiagold.se/default.asp?Pageid=301&id=3 (hämtad 2013-12-02) [8] Shafiee, Shahriar & Topal, Erkan. An overview of global gold market and gold price forecasting (2010).sid. 178-189. [9] SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Mineralmarknaden, tema Guld. (2009) Publ. 2009:4. [10] Boliden, http://www.boliden.com/sv/Produkter/Guld/ (hämtad 2013-12-02) [11] Central Asia Gold, 2013. http://www.centralasiagold.se/ (hämtad 2013-12-02) [12] SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Mineralmarknaden, tema Guld. (2009) Publ. 2009:4. [13] SGU, sid. 86 [14] http://www.guldpriset.eu/ - 2013-12-19 [15] SvD Näringsliv, tisdag 31 december 2013, text Peter Challis TT [16] Wikimedia Commons. 2013. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gold (hämtad 2013-11-19) [17] Rawls, J, Orsi, R. (1999). A Golden State. London: University of California Press. Kapitel 5. [18] Karlsson, L. (Red.). 2011. Länder i fickformat: 214, Kongo-Kinshasa. UD. Hallvigs Reklam AB. s. 28-29. [19] Gogola Vito, Diakonia. A Lot of Gold, A Lot of Trouble. Dokumentärfilm om guldgrävningen i Kongo-Kinshasa. (Sep 2012) http://www.filmbasen.se/node/14758 (hämtad 2013-12-11) [20] Ewing, Jonathan. Diakonia och Swedwatch. A lot of gold, lot of trouble; A study of humanitarian impacts of the gold industry in DR Congo (juni 2012).http://www.swedwatch.org/sites/default/files/swedwatch (hämtad 2013-12-02) [21] M. Berglund, Föreläsning, 13 november 2013 [22] Länsstyrelsen, okt 2013. http://www.lansstyrelsen.se/jamtland (hämtad 2013-11-27) [23] Harris, Jessica, och McCartor, Andrew. Blacksmith Institute. The World’s Worst Toxic Pollution Problems Report (2011) http://www.worstpolluted.org/files/Problems-2011-Report.pdf) (hämtad 2013-12-01) [24] Larmer Brook, National Geographic, Guldets pris, http://natgeo.se/varldens-mest-eftertraktade-ravara (hämtad 2013-12-04) [25] Centro de Tecnologia Mineral, UNIDO, och University of Munich. Environmental and health assessment in two small scale gold mining areas-Indonesia. Juli 2004. Rapport nr: RT 2004-016-00. http://www.unido.org/fileadmin/import/44437_Environmental_and_health_assessment_Indonesia.pdf (hämtad 2013-12-02) [26] Larmer Brook, Guldets pris, http://natgeo.se/guldgravarna (hämtad 2013-12-04) [27] Harris, J, och McCartor, A. The World’s Worst Toxic Pollution Problems Report. (2011) [28] Karlssson-Ottosson, Ulla. Artikel i Ny teknik, 2011, http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3348601.ece (hämtad 2013-12-03) [29] Rehder Katarina, CETIS, Centrum för tekniken i skola, nyhetsbrev nr 2 maj 2013, http://www.liu.se/cetis/nyhetsbrev/2013-2-varldens-mest.shtml (hämtad 2013-12-03) [30] Rehder, Katarina, CETIS, Centrum för tekniken i skola, Citerad Thomas Johansson http://www.liu.se/cetis/nyhetsbrev/2013-2-varldens-mest.shtml (hämtad 2013-12-03) [31] Larmer Brook, National Geographic, Guldets pris, http://natgeo.se/varldens-mest-eftertraktade-ravara (hämtad 2013-12-04) [32] UNIDO, Removal of Barriers to the Abatement of Global Mercury Pollution from Artisanal Gold Mining. 2007. http://www.unido.org/fileadmin/import/10644_CHRISTIANtext.3.pdf (hämtad 2013-12-02) [33] Rehder, Katarina, 2013, http://www.liu.se/cetis/nyhetsbrev (hämtad 2013-12-03) [34] SGU, sid. 89-90 [35] SGU, sid. 93-94