Växthusgaserna och dess påverkan på klimatet




De viktigaste växthusgaserna kan definieras som de gaser som kan absorbera långvågig värmestrålning från jorden. Dessa har väldigt stor betydelse för uppvärmningen av jorden. Den viktigaste växthusgasen är vattenånga, tätt följt av metan och koldioxid. Dessa gaser bidrar till en växthuseffekt som har medfört en höjning av jordens medeltemperatur med 30 grader (från – 18 till + 15 grader). Men hur har då halterna av dessa gaser förändrats sedan förindustriell tid?


Vattenånga: Vattenånga har en väldigt viktig roll i växthuseffekten. Speciellt för absorption av kortvågig strålning genom molnbildning. Det viktigaste är dock den långvågiga strålningen som påverkas mycket mer av växthusgaser. Här spelar molnbildning också väldigt stor roll (alltså vattenånga) för att molnen bestämmer hur mycket långvågig strålning som får lämna jorden genom det atmosfäriska fönstret. Den totala absorptionen av olika gaser i atmosfären motsvarar en drivande strålning av 125 W/m2, där vattenångan ensam står för 60 %. Men hur har halten vattenånga i atmosfären förändrats? Vattenånga som kan ingå i antropogena växthuseffekter på två sätt. Den ena är när vi släpper ut allt mer metan som bryts ner till vattenånga som bidrar till en växthuseffekt. Det andra är att ju varmare klimat vi får, desto högre avdunstning sker. Den allt högre halten av vattenånga ger en förstärkt växthuseffekt vilket ger en negativ feedbackeffekt. Dock så kan mer vattenånga bilda mer moln (beroende på sammansättning och läge) som begränsar solinstrålning vilket ger en positiv feedbackeffekt. Det är feedbackeffekterna och påverkan från biosfären och litosfären som gör vattenångan så komplex. Om vattenånga är en kritisk växthusgas är svår.

Koldioxid: Koldioxid är en utav de viktigaste antropogena växthusgaserna. Halten har varierat väldigt genom jordens historia med naturliga orsaker som bakgrund. Halten har dessutom varit väldigt mycket högre förut än vad den är nu, men det viktiga att notera här är att vi människor sedan ungefär den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet har spätt på denna uppgång rejält. Mellan industrialiseringens början och idag har koldioxidhalterna ökat med 25 % (367 ppm (1998)). Så hög har halten inte varit på troligtvis 420 000 år. För närvarande ökar halten med 0.2-0.8 % per år. Det intressanta som IPCC tar upp är att koldioxidhalten de senaste 8000 åren (innan 1800) endast har ökat med 20 ppm men att sedan 1750 till idag så har koldioxidhalten ökat med 100 ppm vilket borde påvisa något annat än bara naturliga orsaker, nämligen antropogena orsaker.

Metan (CH4): Metan är också en viktig växthusgas som snabbt driver på växthuseffekten. Metan kommer från både naturliga och antropogena källor. Det som källorna har gemensamt är att de är kopplade med biologiska aktiviteter, antingen pågående eller fossila. Av det metan som tillförs idag är cirka hälften antropogena. Metanhalten i atmosfären har fördubblats de senaste 200 åren och ökar med nästan 1 % per år vilket även IPCC bekräftar. Ökningstakten av metanutsläpp har på senare tid reducerats och är i nuläget bara hälften så snabb som för tjugo år sedan. Ökningen av metan sedan förindustriell tid har lett till en ökad strålningsdrivning med +0.48 ± 0.05 W/m2.

Lustgas (N2O): Lustgas är en tredje viktig bidragsgivare till växthuseffekten som har ökat med 8 % sedan 1700-talet och uppgår idag till 310 ppm. För närvarande ligger ökningstakten på 0.2-0.3 % per år. Lustgasen står idag för 6 % av de antropogena växthuseffekterna.


Vidare diskussion

Vad visste du om växthusgaserna sedan tidigare? Visste du att de har så stor betydelse för vårt klimat?


Källor

Bogren, Jörgen Klimatförändringar


31 visningar

Vill du komma i kontakt med mig? Skriv här!

© 2023 by Train of Thoughts. Proudly created with Wix.com