Kodnamn Farväl, även känt som Farväl-dokumentationen, var en stor underrättelseoperation som genomfördes av Sovjetunionen under det kalla kriget. Operationen, som ägde rum i början av 1980-talet, innebar infiltration av de franska och amerikanska underrättelsetjänsterna av KGB-agenter som hade planterats där år tidigare. Operationen syftade till att stjäla känslig information om ny amerikansk och europeisk teknologi, samt att samla in underrättelser om västerländsk militär kapacitet och strategier.
Kodnamnet "Farväl" fick operationen eftersom den ansågs vara KGB:s sista stora underrättelseoperation innan det kalla krigets slut. KGB var väl medveten om att den tekniska klyftan mellan väst och Sovjetunionen snabbt slutade, och Farväl-operationen sågs som ett sista försök att stjäla så mycket känslig information som möjligt innan det var för sent.
Farväl-operationen lyckades få fram en stor mängd hemligstämplad information, inklusive information om amerikansk smygteknik, Strategic Defense Initiative (SDI) och ny datorteknik. Den erhållna informationen användes av Sovjetunionen för att förbättra sin egen militära kapacitet och för att utveckla ny egen teknik. KGB använde också informationen för att mata tillbaka falsk information till de västerländska underrättelsetjänsterna, vilket bidrog till att så misstro och förvirring bland de allierade.
Farväl-operationen avslöjades slutligen i slutet av 1980-talet, när en KGB-agent vid namn Vladimir Vetrov greps i Frankrike. Vetrov hade blivit desillusionerad av det sovjetiska systemet och började förmedla information till den franska underrättelsetjänsten. Informationen han gav ledde till upptäckten av Farväl-operationen och gripandet av flera KGB-agenter.
Exponeringen av Farväl-operationen fick långtgående konsekvenser för KGB och Sovjetunionen som helhet. Operationen gav ett allvarligt slag mot KGB:s rykte och urholkade förtroendet för sovjetisk underrättelsekapacitet. Det ledde också till ökad granskning av sovjetiska underrättelseoperationer och ökade kontraspionageåtgärder från västerländska underrättelsetjänster.
Sammanfattningsvis var Farväl-operationen en betydande händelse i det kalla krigets historia. Det visade hur långt KGB var villig att gå för att samla in underrättelser och omfattningen av dess räckvidd inom de västerländska underrättelsegrupperna. Operationen fick också långvariga konsekvenser för KGB och Sovjetunionen, undergrävde förtroendet för sovjetisk underrättelsekapacitet och ledde till ökade kontraspionageåtgärder.
Källor:
"The Farewell Dossier" av Sergei Kostin
"KGB: The Inside Story of its Foreign Operations from Lenin to Gorbatjov" av Christopher Andrew och Oleg Gordievsky
"Spionage: An Encyclopedia of Spies and Secrets" av Richard M. Bennett.
Comments