Kyrosfären



Kryosfären är all is och snö som finns på jorden, dvs. alla glaciärer, all havsis och all permafrost.


Kryosfären är oerhört viktigt för världens klimat av flera olika orsaker. En av dem är djuphavspumpen eller den termohalina cirkulationen som den också kallas. Det är en sorts cirkulation av både bottennära strömningar och ytvattenströmmningar, där vattnet åker olika fort beroende på värmenivå. Cirkulationen går visserligen långsamt (tar cirka 1000år) för att fullborda en cykel men genom den så förflyttas stora mängder energi och värme runt om i världen. [1] Dessutom så är djuphavspumpen därför att den påverkar havets möjligheter att ta upp koldioxid.[2]

Djuphavspumpen hänger ihop med Kryosfären därför att den påverkas av smältningen av is och snö från bl.a. grönland och Arktis. Forskare är idag oroliga för att större avsmältning skulle kunna ge mer sötvatten, som i sin tur skulle kunna rubba cirkulationen.[3] Skulle den rubbas så skulle det kunna få katastrofala följder. Skulle till exempel golfströmmen försvinna, så skulle års temperaturen i Nordeuropa kanske sjunka med så mycket som 10 grader och vi skulle i värsta fall få en ny istid i länder som Sverige.[4]

De snötäcken som täcker jorden är också viktiga för klimatet, inte bara därför att de håller så stora mängder av jordens sötvatten utan också pga. deras höga albedo. Nyfallen snö har nämligen ett mycket högt albedovärde på mellan 75-95%, så skulle snötäcket bli mindre eller större så kommer världens energibalans att rubbas.[5] Albedo ses ofta som en feedbackseffekt, därför att om uppvärmningen förstärks, av högre halter koldioxid så kommer ju en mindre yta att täckas av snö pga. den ökade värmen. Ju mindre yta som täcks desto varmare kommer jorden att bli, därför att albedot minskar (dvs. mindre strålning reflekteras tillbaka.) [6]

Därför kan man även koppla samman Kryosfären med skogen och vattnet eftersom en ökad avsmältning och ett varmare klimat skulle innebära en högra havsnivå och ett större område som täcks av skog istället för snö och is. Detta skulle också påverka albedot och därmed också världens energibalans.[7]

En annan sak som är värt att nämna är permafrosten. Permafrost täcker idag en del av jordens yta och hindrar stora mängder metan från att frigöras som lagras i bl.a. våtmarker på norra halvklotet. Även små temperaturhöjningar skulle påverka den biologiska aktiviteten här och därmed också innebära en ökad åtgång av metan som i sin tur skulle ge oss ett ännu varmare klimat.[8]



Mina källor

[1] Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar, sid. 67 [2] Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar, sid. 196 [3] Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar, sid. 67-68 [4] Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar, sid. 196 [5] Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar, sid. 35-36 [6] Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar, sid. 194 [7] Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar, sid. 35-36 [8] Bogren, Jörgen m.flera. Klimatförändringar, sid. 195


17 visningar

Vill du komma i kontakt med mig? Skriv här!

© 2023 by Train of Thoughts. Proudly created with Wix.com