Vad spelar haven för roll i jordens klimat? Haven är en enorm värmekälla eftersom havsvattnets värmekapacitet omkring 1000 gånger högre än atmosfärens. Haven har tagit upp mer energi än atmosfären. Havet står för 80 % av den totala energiupptagningen och den takten ökar allt snabbare. Eftersom haven utgör cirka 70 % av norra halvklotet respektive 80 % av södra halvklotets yta så har det en väldigt stor betydelse för det globala klimatet. Variation i temperatur och salthalt ger en densitetsskillnad vilket i sin tur skapar en konvektion i vattnet som leder till en global cirkulation av strömmar. Något schematiskt beskrivet sjunker kallt ytvatten vid högre breddgrader ner mot oceanbotten och strömmar på djupet mot ekvatorn. I ytskiktet sker en återcirkulation av uppvärmt vatten mot polerna. Denna cirkulation är tydligast i Atlanten där det finns en sammanhängande vattenmassa från Antarktis till Arktis. Dessa havsströmmar flyttar alltså energi från ekvatorn mot polerna. Här följer några exempel hur havet kan påverka lokalt, regionalt och globalt klimat:
Golfströmmen (senare nordatlantiska strömmen) för varmt ytvatten från mexikanska golfen till Nordeuropa vilket ger det milda klimat som vi har. Om man jämför med inre Sibirien som inte har kontakt med något hav. När cirkulationen når kallare vatten så finns det risk för att vattnet avdunstar eller fryser vilket får salt att stanna kvar vilket senare gör att vattnet sjunker till botten (djuphavspumpen). Frågan är vad som händer om mer smältvatten av sötvatten tillförs, rubbas denna pump då? Kommer den att avstanna? I sådana fall finns det risk för ett kallare klimat Nordeuropa.
De asiatiska monsunerna är ett annat bra exempel på hur klimatet påverkas. Under sommaren utbildas över den asiatiska kontinenten norr om Himalaya ett kraftigt lågtryck. Detta värmelågtryck bildas till följd av luftens expansion vid uppvärmning. In mot lågtrycket strömmar luften i en rörelse från Afrika mot nordost över Indiska Oceanen. När luften passerar över Indiska Oceanen tar den upp mycket fuktighet som sedan faller ut över land i intensiva regn. Under vintern bildas ett högtryck över den asiatiska kontinenten och förhållandena blir motsatta. Genom detta så strömmar luft nordost ifrån över Indien vilken är väldigt torr på grund av att den inte passerat över något hav. På så sätt påverkar havet klimatet via monsuner.
NAO står för North Atlantic Oscillation vilket bildas av tryckskillnaden mellan Isländska lågtrycket och Azeriska högtrycket. Man kan säga att NAO är ett mått på blåsigheten från Nordatlanten. När tryckskillnaden är stor får Norra Europa ett fuktigt klimat medan södra Europa får ett varmt och torrt klimat. När NAO är i en negativ fas (liten tryckskillnad) så råder förhållandena tvärtom.
El Niño är det motsvarande systemet i Stilla Havet, bara det att den har mycket större klimatkonsekvenser. Djuphavsuppvällningen upphör vid östkusten av Sydamerika. Man får då ett varmt ytvattenflöde från väster till öster. Detta ger konsekvenser i form av missgynnad fiskeindustri (då de trivs i kallt näringsrikt vatten). Detta ger även ett fuktigt klimat i Peru vilket gynnar jordbruk, men samtidigt ökar risken för erosion. El Niño påverkar även andra delar av jorden. T.ex. eftersom motsatta förhållanden råder så får Australien ett väldigt torrt klimat under El Niño jämfört med det frodiga klimat som råder under normala förhållanden. Denna cirkulation ger även klimateffekter i Indien och stora delar av Asien. El Niño uppträder i cykler ungefär vart fjärde till vart sjunde år. Under en period av 12-17 månader som El Niño finns höjs även den globala medeltemperaturen, men det påverkar inte den globala uppvärmningen.
Vidare diskussion
Vad visste du om havens roll för klimatet sedan tidigare?
Källor
IPCC:s rapport från 2013
Bogren, Jörgen. Klimatförändringar
Comments