Här kommer en text som handlar om Falu gruva. Den enormt stora koppargruvan som inte bara försåg stora delar av Europa med koppar, utan också gjorde det möjligt för Sverige att bli en stormakt under 1700-talet. Så vill du veta mer om detta, då har du definitivt kommit rätt.
Falu gruva är ju inte bara orsaken till att Falun är en stor stad, utan gruvan är ju också ett utav de få världsarven som finns. Gruvan är inte bara intressant för alla som bor i Dalarna utan också hela världen eftersom den har en sån unik historia och dess koppar har skickats runt hela världen. Kopparberget i Falun var faktiskt Europas största kopparproducent. [1]
Gruvans födelse och tidig ålder (Ungefär år.650-1600)
Enligt Tommy Forss så vet ingen säkert när kopparbrytningen började vid stora kopparberget som Falu gruva hette förr i tiden. Enligt Olsson så visste man redan på 1930-talet att koppartillverkning var fullt igång år 650 genom att analysera bottensediment från sjöarna Tisken och Runn som ligger i närheten.
Man vet dock säkert att organiserade verksamhet var fullt ingång år 1288. Från det året finns nämligen ett skrivet dokument som berättar att biskopen Peter i Västerås förvärvat en åttondel av gruvan i utbyte mot en gård, en massa mark och åkrar. Detta visar att gruvan även så tidigt som 1288 värderades väldigt högt.
År 1347 så skrev kung Magnus Eriksson ett s.k. privilegiebrev till arbetarna vid kopparberget. De gav dem rätten att bygga sitt eget hus och låta det gå i arv till deras söner. De var dessutom brist på arbetskraft så kung Magnus gav asyl till alla brottslingar som tog anställning vid gruvan.
Vid slutet av 1400-talet så hade produktionen ökat kraftigt, man smälte nu nästan 300 ton koppar varje år men gruvlivet var ingen dans på rosor för arbetarna. Enligt Forss så framstod varje dag som en dag med livet som insats och många gruvdrängar miste livet i ras och diverse olyckor.
Enligt Forss så ägnade många kungar så som Gustav Vasa Falu gruva ett väldigt stort intresse. De insåg att Falu gruva var nycklen till Sveriges välfärd.Med hjälp av ny teknik på 1500-talet så som vattenpumpar och vattenhjul kunde man komma djupare in i berget och hittade malm som var ännu rikare på koppar. Dock skedde en temporär nedgång runt år 1550 pga. En del ras. Karl IX gjorde ännu mer intresserad av gruvan än Gustav Vasa. Forss hävdar att han bl.a. tog dit tyska gruvexperter som gjorde gruvarbetet ännu mer effektivt och att de var nu som kopparbergets guldår inleddes.
Gruvans guldår (cirka år. 1600-1700)
Under 1600-talet så intog Falu gruva en central plats i Sverige. De var under 1600-talet som Falun blev en stad och under en kort tid så var det Sveriges näst största stad och en av de allra viktigaste för Sveriges ekonomi. Under 1600-talet så blev det också lag på att den som saknade husbonde måste antingen ta anställning som knekt eller skriva in sig själv som anställd vid gruvan enligt Pontén. De flesta valde att bli gruvarbetare, främst på grund av den högre lönen men också med tanke på att soldatlivet var fortfarande farligare än olycksriskerna i gruvan. År 1650 så fick man upp och smälte drygt 2000 ton koppar. Den högsta siffran i Falu gruvas över 1000-åriga historia.
Forss hävdar att vid den här tiden så arbetade hela 600 människor vid gruvan och samhället runt kopparberget blomstrade som aldrig tidigare. Gruvan var länge Sveriges i särklass största industriella arbetsplats. Falu koppargruva stod för hela 2/3 delar av Europas kopparproduktion. Enligt Olsson så hade också flera länder däribland Spanien, England och Holland hade också bytt myntmetall från silver till koppar, vilket gjorde att kopparpriserna steg och inkomsterna ökade väldigt Falukoppar producerades också i form av kopparplåt, vilket användes runt i Europa. Idag så finns det kopparplåt från Falun på minst åtta världsarv.
Enligt Olsson så var kopparn från Falun livsvikigt för Sveriges ekonomi och han vågar till och med gå så långt som att hävda att utan koppargruvan i Falun så skulle Sverige inte ha kunnat blivit en stormakt i Europa. Dock var inte allting inte frid och fröjd enligt Forss och Olsson. Eftersom det arbetade så många vid gruvan och de var ett väldigt högt tempo så hade det börjat att inträffa allt fler och mer omfattande ras. De riskerade inte bara att försena arbetet utan också att döda gruvarbetare.
Nedgång och slutet för gruvan (cirka år.1700-1990)
De stora raset som kom 1678 kan enligt Olsson ses som början till slutet för Falu koppargruva. År 1700 anställdes en man vid namn Christopher Polhem. Han visade sig vara ett tekniskt geni. Han visade sitt berömda hakspel för kung Karl XI som blev mycket imponerad. Hans teknik och uppfinningar förbättrade mycket vid gruvan men till slut fick han sparken eftersom hans uppfinningar till slut ansågs vara alldeles för dyra och konstiga. Forss hävdar att 1700-talet var ett århundrade med rikitgt stora problem för gruvan. Falun härjades också utav flera bränder, vilket gjorde att utvecklingen stannade och gruvan gav en sämre avkastning.
År 1888 gick inte gruvan med vinst längre och när man undersökte gruvan så insåg man att framtiden så väldigt mörk ut. Dock så hittade hävdar Forss en liten pojke guld i gruvan och det gjorde att gruvan lyckades gå med vinst och finnas kvar i ytterligare 100 år. De sista arbetslaget fotograferades den 8 december 1992 enligt Olsson.
Vidare diskussion
Vad tycker du om Falu gruvas historia? Spännande / Tråkig?
Käll och litteraturförteckning
Tryckta källor
Olsson, Daniels Sven, Falu Gruva, utgiven av Stiftelsen Stora Kopparberget och Sacnte Örjens Gille, tryckt av: Sahlanders Grafiska Ab, Falun (2001)
Forss, Tommy, Falu Gruva fram till våra dagar – en berättelse om ”Rikets skattkammare”, Tryckt av: Strålins Tryckeri AB (1988)
Isacson, Maths, Alla dessa arbetsdagar - Svensk arbetsmiljö under 500 år, utgiven av föreningen för arbetsskydd, tryckt av: Tierps Tryckeri AB (1995)
Arvidsson, Maria, När arbetet blev farligt – arbetarskyddet och det medicinska tänkandet 1884-1919, Utgiven av linkpoings universitet, tryckt av: kanaltryckeriet i motala (2002)
Ponten, Johan, Från kronobarberare till företagsläkare, bergslagsfolk och gruvläkare i falun genom fyra sekler, Örebro 1973, Tryckt av: Ludvig Larsson Tryckeri AB
Om du istället vill lyssna på mig, istället för att läsa så rekommenderar jag denna: